Fri som en fågel

Hejhej. Känner att jag har lite att ta igen, så jag tänkte ta dag för dag. I torsdags var det hoppträning på Rosengård som vanligt. Vi tränade mycket lydnad, konstiga svängar och la in mycket volter - vilket Mirre tyckte var skitjobbigt.

 

Jag kände redan innan vi började att hon inte var på hugget idag. Jag fick verkligen kämpa för att hon skulle hålla galoppen på volterna och i de konstiga svängarna. Hon vill alltid göra sitt bästa men har ju lite temperament också den här damen. Så hon sa ifrån rejält vid ett tillfälle, stod och sparkade på stället, men det är sån hon är. Jag själv tycker inte att dessa typer av övningar är så roliga heller, men självklart väldigt givande. Jag vart på lite dåligt humör emellanåt för att det inte gick som jag ville. Hade lust att bara hoppa av och skita i den här träningen. Ibland blir det ju så.

Vi avslutade med att hoppa en bana på 90cm, vilket räddade upp hela passet. Mirre vart en helt annan häst! Hon fick så mycket energi och kraft från ingenstans. Så mycket vilja. Jag fick ett så sjukt härligt rus i hela kroppen! Man märker verkligen att hon tycker att det är roligt att hoppa och som hon hoppar! Man ska ha i åtanke att hon faktiskt är varmblod/paint, så alla hästar kan om de bara vill. Man kan inte döma en häst bara för att den är avlad för att t.ex. gå på trav.